Tomasnyablogg

Tomasnyablogg

nya bloggen


En vacker oharmonisk dag

BetraktarenPosted by tomas lundin Thu, February 07, 2019 23:19:34
...
Vissa dagar är upp,
och vissa dagar, lite stökigt inombords.
Jag tror det är livet... japp, så är det bara !

Balanserande av motpoler som finns både inuti, och utanför

På nå't sätt så bär vi kanske med oss den trygghet
vi behöver, inuti oss, och ljuset. Men på samma vis undrar jag,
om vi dessutom bär med oss mörker, kaos, och
sådant. Jag tänker att man kan påverka dessa
två motpoler genom framförallt eget agerande.
Men jag tänker även att det inte är orimligt att tro
att yttre faktorer påverkar oss, får oss ur balans,
eller stärker oss tillfälligt eller i längden.Och vi har både ljus
och mörkt i oss, och omkring oss.
Japp så är det bara!

Ingen kontroll

Tanken på att kontrollera sitt liv, ter sig i mina ögon alltmer
kontraproduktivt, för varje dag jag lever, för varje dag jag
lär mig. Det tycks istället paradoxalt nog vara så att ju
mer man låter bli att försöka kontrollera saker,
och framförallt sin omgivning, desto bättre "kontroll" får
man på tillvaron. Fast det kanske inte är kontroll man får då,
utan acceptans, och därmed harmoni,
vilket skulle kunna förväxlas med "kontroll"

Negativ magnetism


Ibland, när det blir lite oharmoniskt inuti,
och man kanske själv omedvetet bidrar till det,
när man känner sig sårbar och "hudlös"
så tycks det som yttre faktorer, instabila människor,
gränslösa människor dras till en som magneter,
i det ögonblick man själv kanske känner att man behöver iaf
liiite hjälp med sin egen stabilitet, en liten positiv puff, nån slags
trygghets-virus som stärker en. Då tycks de poppa upp som
svampar ur marken, som om någon övre makt testade hur mycket
man pallar med, eller livet om du så vill.

Verbalt kidnappad

Idag så blev jag tex verbalt kidnappad av en herre på
ett café. Det innebär att denne kan prata oavbrutet i jag-format
i princip hur länge som helst, och inget annat än ett
abrupt snudd på otrevligt bemötande kan bryta personens
monolog i jag-format. Jag var till en början väldigt tålmodig,
försökte på olika sätt bryta den maniska monologen om
hur "fantastiskt" ett visst preparat, enkom han kommit på var
för hälsan. Det fanns inget slut... jag var verbalt kidnappad,
för att jag initialt öht bytt några ord med honom.

Ring en vän, men "fråga inte publiken"

Till slut messade jag en vän, och bad henne ringa mig,
så jag kunde sitta kvar och fika färdigt i lugn och ro,
då och först då slutade han prata i jag-format, reste
sig och gick. vissa dagar bara invaderar dessa människor
ens liv. När man som minst behöver det.
Nå ja ... jag löste ju det ändå, men det tar energi från mig,
likväl som människor som hänsynslöst tränger sig fram
i tillvaron, människor som aldrig tar hänsyn. Människor
som ljuger sig fram i tillvaron...
Japp så är det bara !


Men vacker

Det var inte en helt harmonisk dag idag,
men det kan ha varit en av de vackraste dagarna på
mycket, mycket länge. Milt och soligt, med ett alldeles vitt
landskap, utan avgaser som smutsat ned snödrivor,
utan salt och sand. Och solen värmde ansiktet när
jag stannade upp och vände ansiktet mot ljuset, mot värmen

Behöver bli "elakare"


I vissa situationer behöver jag helt klart vara lite "elakare" än
jag oftast varit förr. För om någon tar så mycket hänsyn till
andra att de "kraschar" själva, så kan de ju i än mindre
utsträckning, i förlängningen vara andra till hjälp.
Ergo, måste Lejon äta före sina ungar, för om de som bringar
mat till flocken svälter ihjäl, så svälter sedan ungarna obönhörligen
ihjäl. Detta går som en metafor även att applicera på oss människor,
och socialt beteende. Och det är speciellt viktigt för oss som
tidigt i livet, orättmätigt fick lära oss att våra
känslor, våran tid, våra liv inte var lika mycket värda, som de
som likt parasiter livnär sig på vårt ljus.

Men i morgon är en annan dag,
och det gör inget om den blir bättre.

Japp så är det bara!