Tomasnyablogg

Tomasnyablogg

nya bloggen


Har ni tänkt på det ?

BetraktarenPosted by tomas lundin Mon, November 12, 2018 13:49:47
...
Ruset

Har ni någonsin fått rus-känslan efter att ha vunnit
stort eller halvstort på tipset ?
Bland det farligaste som kan hända en person med
anlag för beroende är just att vinna.
"Vinst" kan även stavas "maktkänsla" som kommer med
ruset. Många känner sig då oövervinnerliga, och tror att
de vet nåt som andra inte vet, och kan vinna igen... stooort.

Alla spelbolag bygger hela sin affärsverksamhet
på just detta rus, denna illusion. De flesta klarar sig från
att bli beroende och spela bort familj och hem.
Men den som tror att spelbolagen för en sekund
ägnar en tanke på de utsatta, är brutalt felinformerade.
Deras affärsidé bygger på att ge illusionen av att
kunna erhålla makt, som spelbolagen själva till 100 % sitter på.

Illusionen av makt

Men det är illusionen av makt, som är det farliga
i ekvationen. Och den är högst applicerbar i många
företeelser och sammanhang i livet och i världen.
Makt kan förgöra och ta livet av miljoner i värsta fall.
I något mildare format, förtrycka miljoner människor,
ja rent av miljarder människor. Och nästan aldrig så
avsäger sig människor med makt, den makt de givits
eller tagit på mer eller mindre oetiska sätt.
Inte förrän deras liv slocknar, är de fria från driften att
skaffa sig mer makt över andra människor.
Det är kort sagt inget annat än en sorts psykisk sjukdom
för många. Som inte går över förrn de blivit fysisk sjuka ,
utblottade... eller som sagt var gått ur tiden.

"Vinnarna" förlorar något också .. något viktigt


Många skulle då kalla spelbolagen för vinnarna i spelet utan regler
utan moral och etik. Och krasst ekonomiskt är det ju sant.
Men rent humanistiskt och människovärdigt förlorar de
helt enkelt det inom sig, som innebär att vara människa.
Man förlorar mänskligheten i sig själva. Vilket enligt mig och för egen del
är näst intill det samma som att förlora livet självt.
Typ Anakin Skywalker kontra Darth Vader.... som en något haltande
illustration.

Vardagsmakt och gamar

Men maktspel, utspelar sig ju dagligen i vår vardag också,
på jobbet, i familjen om man ska vara krass, och
även inombords i kampen för hälsa och harmoni,
reklamen vi bombarderas med, sociala medier,
falska och sanna nyheter, medvetet och omedvetet
med en steglös skala.
Ibland kan jag tycka att hela livet är ett sorts maktspel.
Om du lämnar ifrån dig makt över ditt liv, dvs inte sätter
gränser för dig själv vad du tillåter andra göra med dig,
så kommer garanterat någon kliva på dig, utnyttja dig,
trycka ned dig. Och inte ens bara "rovdjuren" och "asätarna"
i samhällshierarkin... utan även andra "växtätare".

Ja tom jämställdhetskampen är jakt på makt.
Ursprunget var att ta sig ur förtryck, men jakten
på makten upphör sällan eller aldrig när man fått smak på den.
Vare sig du kallar dig Kapitalist, rasist, feminist eller för den
delen socialist.


Ingen Ism är garanterat riskfri från att producera maktgalningar


Rasism kan tex bara uppstå i ett djupt orättvist samhälle,
där folk klättrar på varandra, och kallar det karriärstege,
Det kan bara ske där många faller utanför normerna,
inte är en del av samhället.
DÅ skapar de egentliga förtryckarna, en annan syndabock,
än den skyldige, och fortsätter öka på klyftorna och sin egen
ekonomiska rikedom. Och nästan alltid är det etniska grupper
som inte är ursprungsbefolkningen ... som utses till syndabockar.
Och utifrån det tillverkas propaganda som får folk att
tro på detta.

Pyrrhussegrar

Som jag sa är inte Socialistiska makthavare eller feministiska
revolutionärer, något undantag. Ibland kan dessa tom
med bli mer furiösa i sin jakt på makt, och tappa perspektivet.
Men för den delen inte per definition mer hjärtlösa och cyniska
än tex rasister och fullblodskapitalister, som oftare
inte känner något.

Den våldtagna kvinnans position och makt, har enligt mig inte
förbättrats nämnvärt iom metoo. En sk Pyrrhusseger
kan hända är "vunnen". Här har letats syndabockar med lupp och
strålkastare, och livlig fantasi. Och inga medel har skytts.
Och däri ligger "pyrrhussegern" som i slutändan kommer att kosta
feminismen långt mer än de vunnit. Och för jämställdheten,
den verkliga jämställdheten och den gemensamma utvecklingen
till ett hållbart samhälle, är detta könskrig, med metoo som kulmen
en oerhörd förlust för alla. Utom möjligtvis ur en karriärsynpunkt
för de som slagit mynt på den sk revolutionen/metoo,
och byggt sina journalistiska och
juridiska karriärer på den.

Och när individuella syndabockar utsetts, varav en hittills,
med stor tvekan blivit dömd. När den nya samtyckeslagens
orimliga kriterier börjat ge fällande domar. Så har redan nu
den påstådda segern kostat mer än oskyldiga manliga offer,
utan även feminismen har tappat trovärdighet, 0,5 % av
valkåren valde FI, och Gudrun som ansåg att precis allt
i politiken handlar om kvinnoförtryck, har tvingats avgå.

När befrielserörelser friar till förtryckarna.
och blir en del av dem


Det är så tragiskt att beskåda hur stora delar av den
socialistiska rörelsen, så som Socialdemokratin och feminismen,
skjutit sig själva i sank, och sakta sjunker i dyn, där tidigare
enkom brunskjortor och finansvalpar simmade omkring.
Det är så onödigt att hundratusentals män, som egentligen
kunde varit jämställdhetens allierade, har utnämnts till fiender.
Det är så beklämmande att Socialdemokratin nu allierat sig
med den kapitalistiska makten, och övergett det mesta av sina ideal,
och endast har kvar några få socialistiska ordval, som ekat tomt
när det inte längre ens flirtar med högern, utan iom detta val till och
med friat till Annie Lööf och Major Björklund

Och vilka lunchar de med ?


För vilka umgås arbetarrörelsens representanter
med dagarna i ända ? Vilka lunchar de med ?
Inte är det då utslagna, lågavlönade,
sjuka och folk på äldreomsorg. Nej det är kapitalister med
djupa fickor, som gärna kastar bort nån krona till på att köpa
arbetarrörelsens representanter.
Har ni tänkt på det ?

Och lika, visar det sig vara med feminismens
frontfigurer. De står inte på kvinnors sida,
de står på sin egen sida !
Jag hade gärna stått på feminismens sida
om den bara handlat om jämställdhet.
Jag hade gärna varit dess allierade, om jag inte i
egenskap av man utnämnts till fienden.
jag hade gärna kallat mig feminist, om det inte var för
att Mammon nu mera är deras gudom.

smaken på makt...
var elddopet feminismen inte klarade av.