Tomasnyablogg

Tomasnyablogg

nya bloggen


Jag har blivit morfar !

BetraktarenPosted by tomas lundin Sat, September 15, 2018 08:04:02
...
Ja .. njä... det har jag väl kanske inte.

Men jag har blivit lite som morfar.
En seg, senig, generös lönnfet gubbe,
som lyssnar på nyheterna varje dag.
Då när det begav sig, lyssnade han iofs på varje sändning
av ekot på radio, så kvällsnyheterna på tv.
Medan för egen del det rör sig mestadels om
internet-tidningar... men olika tids-eror förståss.
Och jag likt han, är/var ibland kanske aningen för mycket av
"domedagsprofeter" i våra uttalanden.

Fröken ur had nothing on him !

Vi brukade skoja om att man kunde ställa klockan efter Morfar,
för utan klocka, så började han skruva på sig inom en minuts
avvikande, var hel och halvtimme, då nyheterna var på G.
Förutsatt då att morfar inte hade något snickeri eller
trädgårdsprojekt på gång hemma på Gumåsvägen,
eller i stugan i Stordegersjön.

Som en morfar typ


Så nu är jag, likt morfar, en gubbe utan munk-krans på huvudet,
med brunbränd hy och fullt av utstående födelsemärken
på kroppen.
Stark i kroppen, småfinurlig på vardagsuppfinningar,
egentillverkade möbler i trä, och urgröpta skålar i var vrå.
Men de urgröpta skålarna jag har, har morfar faktiskt gjort, inte jag.

Och jag har en jordglob på golvet hemma.
En jordglob precis som morfar och mormor på Gumåsvägen 67
i Kramfors hade på den grå heltäckningsmattan,
där jag och min bror en gång lekte
med klossar och leksaksbilar, på skol-loven.

Snål men inte sniken

Jag har likt morfar och mormor blivit snål, men inte sniken.
Den rätta benämningen torde väl vara sparsam då kanske.
Mormor och morfar tog rätt på regnvattnet och spolade
toaletten med, men gav alltid saker, pengar och kunskap
i nedstigande led till barn, och barnbarn. Och jag har varit
i högsta grad drivande för införskaffande av vattentunnor
till bangolfklubben, för att ta rätt på regnvatten, för vattning
av blommor mm. Men jag spolar inte toan med det ;)
Fast det borde vi göra. Vi nutidsmänniskor,
spolar toaletten med dricksvatten, medan vissa, i andra delar
av världen blir tvungna att dricka otjänligt vatten.
Det är HORRIBELT !...varken mer eller mindre.

O-ordning på det yttre och inre

Och iom att jag har något större ordning på mitt inre,
genom att jag påverkat det genom det yttre,
så har jag fått mer ordning på det yttre.
*ska förklara mer ingående 'later'*

Hushållspapper

Så även vad hushållning och kost har ett och annat fastnat,
från mormor och morfar, och definitivt förstärkts och lärts
vidare av moster Maggan. Jag bakar grovt bröd, och fryser in,
skrapar ur kastruller och bunkar med slickepott.
Jag köper gärna ekologiskt, jag försöker hushålla med
hushållspapper och inte slösa. För morfar sa alltid:

- "Vet ni varför det heter husållspapper ?"
Jo för att man ska hushålla med det


(dvs vara sparsam)


Jo angående asterisken (*)

Det handlar om KBT som metod att komma åt det inre,
genom att påverka det yttre, utmana rädslor och dylikt,
FAST,. och det är viktigt att tillägga, utifrån sina EGNA
förutsättningar, inte utifrån andras pekpinnar och självgodhet.
Men det är ändå så jag går tillväga. Det är enligt mig omöjlig
att "bli färdig inuti först" inuti kärnan, utgå från
att gå igenom känslor och bli av med det förflutna sorgerna.

Det är i slutändan bakvänt, och riskerar gräva ner en
i det inre, och förlora det så viktiga "nuet".
Så genom handlingar både utåt och för mig själv
har jag definierat mig själv, satt mina gränser och lärt mig
att visa mig själv lika mycket respekt,
som jag alltid trott bara var till för andra.

Och dessa yttre handlingar, smittar sakta men säkert,
av sig mot det inre, och bättrar marginellt trygghet och
självkänsla. För man kan inte, och bör inte enligt mig,
försöka radera ut, komma förbi, eller ignorera ens sorger.
Det är oerhört kontraproduktivt, om man försöker finna ett
anständigt harmoniskt liv.

Så ... markera och gå vidare, känn sorgen och släpp den en stund,
känn på sorgen igen när det behövs. och släpp den igen.
Det är så livet är. Det innehåller även sorg. Att försöka rationalisera
bort den genom att ignorera den, är som att ignorera en del av dig själv,
en del av livet.

Skruttig gubbe mot strömmen

Jag må vara en skruttig gubbe, utanför samhällets
arbetsnormer, som "aldrig blev något"
Men jag blev "någon"... och med de förutsättningar som gavs mig
i min bli-lämnad-vind-för-våg-uppväxt i förorten,
så tar jag stolthet i det. Oavsett vad nyliberalisternas mall för
hur deras undersåtar ska jobba ihop deras förmögenheter,
ser ut.

Jag kommer aldrig bli som dom,
och det ... det tar jag stolthet i !
Och jag ÄR till stora delar som min morfar,
och DET.... DET tar jag stolthet i !!!