Tomasnyablogg

Tomasnyablogg

nya bloggen


Filmtime och månkorvar

BetraktarenPosted by tomas lundin Fri, September 21, 2018 00:15:13
...
Jo rå

Så än en morgon klev jag upp och diskade,
och drack min kopp kaffe,
med utsikt över Ångermanälven,
istället för framför datorskärmen.
O himlars va vâckert e va !

Litt ont i armbôgan, och litt nageltrâng,
men dagen idag blev så pass bra att jag har svårt att
föreställa mig hur den skulle kunnat bli bättre.

Jag fortsatte från gårdagen med att göra mitt hem,
till mitt hem, så som jag vill ha det,
bort med onödiga prylar, fram med praktiska lösningar
och vackra egenhändigt konstruerade ting.
Idag gjorde jag "verktygsdelen" mer tillgänglig med krokar,
upphängda verktyg, och sorterade beslag och skruvar.

Musik vid Bruket, sång, och samvaro,
fika och underbara Evelina och Valdemar
som hade mormor och morfar på besök från Dalarna.
Åsa gned på fiolen, Per-Åke basade, och jag var "sträng"
med högt röstläge. Maynard (Barnens Morfar) och jag jammade,
och Evelina serverade oss plasthamburgare och plasttårtor,
med hallonsoppa och månkorv.

Med mig hem fick jag av Evelina en:


...och av deras mormor:

... och av hela bunten fick jag a lot of love, med mig !

Det var så trevligt att jag nästan glömde av tiden.
Och det hade varit en miss utan dess like.
Maynard skjutsade hem mig i ilfart
smiley

... och strax efter det blev jag hämtad till en filmkväll
hos Rolf och Agnes... Raija var på Spa utrikes.
Två filmer till chips och svartvinbärssaft, hann vi med.
Först den jag inte kunde se pga att den var på 12:an
igår: "Mig äger ingen"

Med Mikael Persbrandt, Saga Samuelsson, Ping Mon Wallén
och Tanja Lorentzon. En fantastisk 70-talsskildring om uppväxt
kring alkohol, barns lojaliteter vid skilsmässor,
och ändå stark kärlek trots svek, tillkortakommanden,
otillräcklighet. En beskrivning av livet som kanske är den
närmaste min egen jag sett i filmatisering.
Jag kände med dotterns lojalitetskonflikter, med hennes styrka,
med hennes skam, och hennes kärlek till den far som fanns kvar
när modern lämnade dem för en ny man.
Spriten tog många gånger över och Persbrandt gör rollen
fantastiskt. Och återigen förundras jag över hur man kan få
barn att spela så bra. tack Åsa Linderborg som skrev boken,
boken om mig ...lite, lite grann i alla fall.

Betyg från Tomas 4,0 av 5 möjliga

Sedan den underbara, hjärtslitande, fruktansvärda,
och underbart kraftfulla "Lion"
Med bla Nicole Kidman"

Om den kan jag inget säga för att göra den rättvisa ,
utom att "SE DEN !!!

Betyg av Tomas: 5 av 5 möjliga


"Mamma ... ny dag ny morron"

BetraktarenPosted by tomas lundin Wed, September 19, 2018 09:26:44
...
Sakta ser jag morgonens ljus sippra in, och en ny dag
har börjat. Och jag tänker på 6-årige pojken som
varje morgon förväntansfullt och barnsligt, lyckligt naivt sa:

"Mamma ... ny dag ny morron"


22.46 in i programmet
(Ring så spelar vi länk)

Nå ...riktigt så hurtigt och positivt underbart
är det väl inte när jag slår upp mina mörkbruna,
men det är definitivt bättre än dåligt.
Utanför fönstret duttar de lite till med arbetet att
sätta neonlyktor och asfalt längs strandpromenaden
vid älven på Djupövägen. Och lever om så jag kliver
förväntansfullt upp och hoppas på asfaltering. ..
men inte än ... den som väntar på nåt gott...
kan få vänta....

Insikt om utsikt

Och jag inser plötsligt...
...att jag i 30 år haft en underbar utsikt, vilket jag iofs ofta
påtalat, glatt mig åt ... men aldrig riktigt tagit del av.
Så jag flyttar på kökssoffan, som tidigare mest fungerat
som förvaringsutrymme till saker jag aldrig använder eller
behöver, samt avlastningsplats för saker jag använder,
men inte haft nån bra plats för...

... Jag flyttar soffan på andra sidan köksbordet,
och det egenhändigt 30-åriga furu-köksbordet
bordet alldeles intill fönstret. Sen diskar jag som varje morgon,
och mal kaffe och gör mig en presso, och sätter mig vid fönstret
och tittar ut, medan jag dricker den i lugn och ro.


Det är nästan jobbigt underbart


Det är nästan jobbigt underbart.
jag menar så här.... För en sån som jag som större
delen av mitt liv ägnat mig åt att på olika sätt fly från jobbiga
känslor och saknad. Stressa vidare till nästa ögonblick,
aldrig ha nån tid för att bara vara. Då kan det vara lite stressande
när man väl sätter sig, och unnar sig tid och skönhet.
För då kommer ... iaf lite ... känslor fram som man sprungit ifrån.
Men rätt så mycket handlar det om att vänja mig vid tanken
att unna mig något gott, och att jag både får det,
och är värd det. Och det är träning som gäller.
Bli van vid att jag även får må bra ibland.
smiley

En frivillig vana till


Det kan bli början på en bra vana till,
att ta morgonkaffet med Älv-utsikt.
Sedan är det helt okej att slå på datorn och äta frukost
till internetnyheter och ... ja .. just ... Facebook.
Jag skulle gärna banta Facebookanvändandet.
Faktum är att jag iofs redan gjort det.... men gärna lite till.
Det är inte så viktigt att få "lajks" längre.
Det är kul att folk visar att de läst mina inlägg,
men de måste inte gilla dem nödvändigtvis.
Inte för min del.

Att äta framför datorn är för egen del rätt bra,
för då kastar jag inte i mig frukosten lika lätt.
utan fastnar mellan tuggandet vid diverse läsning.

Lite nyanser skulle väl inte skada ?


Idag börjar rättegången mot Arnault/kulturprofilen.
Diverse artiklar i pressen ang detta, och eventuellt utfall.
Metoo-rörelsens mest galna anklagelse-fas har åtminstone
lyckligtvis tillfälligt stannat av. Pressen kan ju givetvis inte låta
rätten ha sin gång, utan måste förstora upp och tjäna pengar
på elände, rykten, och hat.

Under Metoo, var det väldigt viktigt att straffa folk,
anklaga, och känna efter i minsta lilla cell, om man nog
inte kanske trots allt blivit ofredad eller våldtagen
på något vis. Det var inte så viktigt med relevans, sanningshalt,
bevis eller rättssäkerhet.

Man kan väl avvakta med kastrering hörrni,
tills man har fått nån klarhet ?


Kommentarer som: "Han borde kastreras"
och dylikt var/är inte ovanliga. Långt innan dom visste om
"han" var skyldig, och i så fall VAD "han" de facto var skyldig till.
Folk går säkert än idag och hoppas på att Arnault blir hårt straffad
och kanske fängslad. Själv går jag omkring och hoppas på att domen
blir så rättvis som möjligt och att sanningen om vad som hänt
kommer fram.

... det är en markant skillnad ... eller hur ?

Tänk ändå om alla nyanser fick plats.
Så mycket bättre folk skulle må !
Och SD hade då ännu varit hälsosamt små !

Boule som oftast berikar

Igår var vi 22 st som spelade boule i boulehallen
på Nipan-området. Nu har vi "flyttat in" igen
eftersom kvällsmörkret kommer innan vi hunnit färdigt,
om vi skulle spela ute. Många har jobbat hårt för att
återställa inomhusbanorna i spelbart skick, efter
vattenskada efter mänskliga faktorn slog till.

Många trevliga människor på boulen, och på det stora
hela en bra gemenskap. Sätter man ihop stort antal människor,
så förekommer det givetvis gnissel och lite tjafs.
Men vart gör det inte det ?

Några av bouleklubbens medlemmar ser jag upp till,
och lär mig en hel del från, som människa betraktat,
inte i första hand boulespel då.

Men visst blir jag nöjd, glad och stolt,
när jag som igår lyckades vinna kvällens tävling.
Det går inte att förneka .. och varför skulle jag det ?

Nä hörrni ... ny morgon ... ny dag !
Nu jett jag slute nöte på dator-stolen en stunn !





Kanske - Kan ske

BetraktarenPosted by tomas lundin Wed, September 19, 2018 00:21:32
...
Tisdagen har nyss blivit en onsdag,
och jag minns människor som nu
är döda... och försvinner sakta ur våra medvetanden
när jag, när vi slutar minnas dem,
och är helt glömda när jag, vi är borta.
så är livet, så är döden.
Och det är som det ska.

Människor som varit viktiga för mig, människor
som skulle varit viktiga för mig. Människor som
var en del av mitt liv i ett periferi.

Och jag minns människor som ännu lever,
men som inte är del av mitt liv längre,
som valt bort mig, eller som jag valt bort,
eller bara geografin eller livet kommit emellan.
Människor jag kanske älskat, som inte sett mig,
och de som kanske älskat mig, men jag inte sett.

Glada minnen, utebliven kärlek,
längtan och vänskap, förhoppningar som tonade ut
i verkligheten, med varje sekund som tickar mot
evigheten.

Vissa saknar jag mycket trots all tid som gått,
min far tex. Att kunna ringa honom och drömma oss
iväg till Stordegersjön, ett båtköp och en flytt för
honom till hans kära Ådalen, som inte blev av.
Bakom ölburken och cigarren, Bellman Siesta,
skuldkänslor och ett varmt hjärta,
på ena sidan telefonsamtalet. Och ett vuxet barn,
med varmt blödande hjärta på andra sidan,
som bara ville bli sedd ... och inte längtade
efter någonting annat.

Han är borta nu sedan länge, men finns kvar i mina
tankar, och mitt hjärta, ... och så och mången annan.
Och jag vandrar som alla andra obönhörligen mot slutet,
Och fyller vägen dit med så mycket korn av kärleksfulla
handlingar, som jag bara kan, och tar tacksamt emot den
harmoni och lycka som kommer i min väg.

Bara Gud och jag vet vad jag har klarat mig igenom,
vilken prestation det är att inte bara överlevt,
utan också levt ... igenom, och kommit ut till
livet och hoppet igen. Bara jag och Gud.

Och jag förnimmer kanske den stora kärleken,
som ännu inte hittat mig, sväva omkring i luften
för att ge liv åt de ensamma. Men jag ser den inte,
jag hör den inte ... och jag känner den inte.
Inte än ....

Men inte förrän jag slutat andas, om ens då,
kan jag sluta drömma om den...

Om den kommer vet inte jag .....
.............och kanske inte heller Gud !

Men imorgon är en ny dag,
med nya blanka ark och kritor till,
.... och vem vet vad som händer då ?
Någon kanske ler mot mig...
Kanske de underbara flyktingbarnen leker
och skrattar på gården och fyller mitt hjärta med ungdomlig
lycklig naivitet. Kanske kramar jag en gammal dam..
...

...kanske


Ur askan av miljoner släckta liv

BetraktarenPosted by tomas lundin Mon, September 17, 2018 09:38:05
...
Trots allt bättre med en dålig demokrati, än en diktatur

Jag undrar om folket någonsin haft
någon slags politisk makt. Men det är helt klart bättre
nu än på den glorifierade svenska "stormaktstiden"
som många obildade SD-politiker uppenbarligen på ett
nationalistiskt sätt drömmer sig tillbaka till.
Eller det sk "folkhemmet", där det enda folk tänker sig
egentligen, är att det inte fanns så mycket främmande
"oförståeliga" inslag i gatubilden. Folkhemmets ide, var väl
egentligen en idé om allas lika värde, och gemenskap,
och ett homogent samhälle, .. lite tvärtemot hur nu
"Svärjevännerna" föreställer sig det hela.

Man ska vara försiktig med vad man önskar sig

Då på stormaktstiden blev folk hämtade i sina påvra hem,
för att kallas ut i helt meningslösa krig om makt och fåfänga.
Där de flesta soldater inte ens dog i krig, utan sjukdom
och undernäring.
Man ska vara försiktig med vad man önskar sig,
det kan i värsta fall bli verklighet.

Så nu slåss de om makten, i den politiska sandlådan,
och kastar sand i ögonen på varandra.
Svärjevännerna vill gärna inbilla sig att Åkesson inte är
en del av Hink-och-spade-kriget, för att i princip
alltid presenterar sig som utmobbade offer.

Andra partier, och många journalister ....


anpassar sig efter sippanOch nu har tom journalister som inte sympatiserar med SD
.....börjat köpa den förklaringsmodellen.

https://www.expressen.se/kronikorer/lotta-groning/partitopparna-slutade-helt-enkelt-att-lyssna-pa-folket/

precis som politiker och många
väljare har köpt SDs verklighetsbeskrivning kring
"problemen" med invandring, trots att de i absolut
mildaste fall är kraftigt överdrivna, eller direkta lögner,
både om hur det ser ut med problemen, vilka de är
och vad som är orsaken till dem.

Allt de gjort var att fixat jordmånen för SD-sippan... och det är illa nog !

SD är, utöver ett parti som är tydligt fientligt inställda
till allt vad invandring heter, om det inte är Amerikaner
och Européer det handlar om. ... SD är dessutom det parti
som faktiskt varit ledande i att splittra det politiska systemet
i Sverige.
Allt de andra partierna gjort, är att fixa jordmånen för den
så giftiga SD-sippan, genom sina svek mot väljarna och
kärleken till makt och oreglerad ( utan lagar) kapitalism,
där storföretag dikterar villkoren för "demokratin.


Den egoistiska jordmånen som nyliberalismen/kapitalismen samt
våra traditionella politiska partier har skapat,
är perfekt mylla för SD-sippan att gro, växa sig stark i, och bli fler.
Sippan i sig kan tyckas behaglig och bekant i sina klara bekanta
"svenska" färger. Men rötterna är giftiga, och dödar till sist många
arter i sin omgivning, om den tillåts ta över den svenska politiska floran.
Och faktum är att SD-sippan är en invasiv art, tvärtemot,
vad de nationalistiska "botanikerna" hävdar.
Den hör inte hemma i den svenska floran egentligen.
Det är en framtagen art.

Den svenska floran har alltid innehållit mångfald av växter

Den svenska floran har alltid innehållit mångfald av växter.
Och det är det som gjort den så vacker.
Vilket är vackrast, en sommaräng,
eller monotont fält med en art ?

Det är så ett ekosystem fungerar, när det fungerar bra, annars blir
det ett sterilt giftigt landskap av alla "bekämpningsmedel"
ett landskap som kommer dö ut av sig självt till slut,
inte ens SD-sippan överlever där i längden.
För naturen, människan är gjord för mångfald och "nytt blod"

Torka, gift och kärleksbrist ... och "skogsband" och krig

Till slut kan det hända att floran som följd av SD-sippans och marknadsliberalismens utarmning
av jordmån, och artrikedom, samt torkan som uppstår utan kärlek.
råkar ut för en förödande "skogsbrand" som dödar och bränner allt
i sin värld .....






Man ska vara försiktig med vad man önskar sig,
det kan i värsta fall bli verklighet.

Men sen efter branden, efter kriget, ur askan av miljoner släckta liv,
börjar återigen nya frön gro, och där har den giftiga sippan
ingen jordmån att växa. Där ALLA är trötta på hat, krig och
grupperingar. Och bara vill låta växter leva, sida vid sida.
Unisont ryter all världens folk, "ALDRIG MER KRIG"
... vilket deras barnbarn sedan struntar i, och låtsas inte om.

Sen går åren, växtligheten tar sig igen, och vissa växer sig
högre än naturens lagar vill medge, och skuggar annan växtlighet
som inte får ljus och näring, pga av det. Och så börjar myllan förändras
igen.



Så nu är vi i ett läge där S är största enskilda parti,
och hävdar sig tillhöra största blocket, men inte vill regera med
de partier som ingår i det största blocket.
Och vi har M,C, L, och KD som inte är störst på något
vis, men ändå envist hävdar att folket sagt att S statsminister måste
avgå. Till förmån för en alliansregering.
Och så har vi SD som säger att de inte får vara med
och ropar på mamma i sandlådan, trots att det varit en verklighet
för tex vänsterpartiet i alla tider, att de inte fått vara med (i regering).

Att man sedan från M, L, C, KD jämför ett parti som ordnat gratis
glasögon åt barn, med ett som står för parollen "Seger eller död",
och kallar bägge för extremistiska... säger mer om dem än om
tex vänsterpartiet.

Man ska vara försiktig med vad man önskar sig,
det kan i värsta fall bli verklighet.

Ge inte hinken och spaden till grin-Olle som startar alla bråk

Visst är det en sandlåda...
Men de som leker i den har makten över våra liv.
Och det vore oklokt att ge spaden och hinken till
han som slår sina kamrater när ingen ser på,
och ropar på mamma när han får motstånd.



Man ska vara försiktig med vad man önskar sig,
det kan i värsta fall bli verklighet.









Jag har blivit morfar !

BetraktarenPosted by tomas lundin Sat, September 15, 2018 08:04:02
...
Ja .. njä... det har jag väl kanske inte.

Men jag har blivit lite som morfar.
En seg, senig, generös lönnfet gubbe,
som lyssnar på nyheterna varje dag.
Då när det begav sig, lyssnade han iofs på varje sändning
av ekot på radio, så kvällsnyheterna på tv.
Medan för egen del det rör sig mestadels om
internet-tidningar... men olika tids-eror förståss.
Och jag likt han, är/var ibland kanske aningen för mycket av
"domedagsprofeter" i våra uttalanden.

Fröken ur had nothing on him !

Vi brukade skoja om att man kunde ställa klockan efter Morfar,
för utan klocka, så började han skruva på sig inom en minuts
avvikande, var hel och halvtimme, då nyheterna var på G.
Förutsatt då att morfar inte hade något snickeri eller
trädgårdsprojekt på gång hemma på Gumåsvägen,
eller i stugan i Stordegersjön.

Som en morfar typ


Så nu är jag, likt morfar, en gubbe utan munk-krans på huvudet,
med brunbränd hy och fullt av utstående födelsemärken
på kroppen.
Stark i kroppen, småfinurlig på vardagsuppfinningar,
egentillverkade möbler i trä, och urgröpta skålar i var vrå.
Men de urgröpta skålarna jag har, har morfar faktiskt gjort, inte jag.

Och jag har en jordglob på golvet hemma.
En jordglob precis som morfar och mormor på Gumåsvägen 67
i Kramfors hade på den grå heltäckningsmattan,
där jag och min bror en gång lekte
med klossar och leksaksbilar, på skol-loven.

Snål men inte sniken

Jag har likt morfar och mormor blivit snål, men inte sniken.
Den rätta benämningen torde väl vara sparsam då kanske.
Mormor och morfar tog rätt på regnvattnet och spolade
toaletten med, men gav alltid saker, pengar och kunskap
i nedstigande led till barn, och barnbarn. Och jag har varit
i högsta grad drivande för införskaffande av vattentunnor
till bangolfklubben, för att ta rätt på regnvatten, för vattning
av blommor mm. Men jag spolar inte toan med det ;)
Fast det borde vi göra. Vi nutidsmänniskor,
spolar toaletten med dricksvatten, medan vissa, i andra delar
av världen blir tvungna att dricka otjänligt vatten.
Det är HORRIBELT !...varken mer eller mindre.

O-ordning på det yttre och inre

Och iom att jag har något större ordning på mitt inre,
genom att jag påverkat det genom det yttre,
så har jag fått mer ordning på det yttre.
*ska förklara mer ingående 'later'*

Hushållspapper

Så även vad hushållning och kost har ett och annat fastnat,
från mormor och morfar, och definitivt förstärkts och lärts
vidare av moster Maggan. Jag bakar grovt bröd, och fryser in,
skrapar ur kastruller och bunkar med slickepott.
Jag köper gärna ekologiskt, jag försöker hushålla med
hushållspapper och inte slösa. För morfar sa alltid:

- "Vet ni varför det heter husållspapper ?"
Jo för att man ska hushålla med det


(dvs vara sparsam)


Jo angående asterisken (*)

Det handlar om KBT som metod att komma åt det inre,
genom att påverka det yttre, utmana rädslor och dylikt,
FAST,. och det är viktigt att tillägga, utifrån sina EGNA
förutsättningar, inte utifrån andras pekpinnar och självgodhet.
Men det är ändå så jag går tillväga. Det är enligt mig omöjlig
att "bli färdig inuti först" inuti kärnan, utgå från
att gå igenom känslor och bli av med det förflutna sorgerna.

Det är i slutändan bakvänt, och riskerar gräva ner en
i det inre, och förlora det så viktiga "nuet".
Så genom handlingar både utåt och för mig själv
har jag definierat mig själv, satt mina gränser och lärt mig
att visa mig själv lika mycket respekt,
som jag alltid trott bara var till för andra.

Och dessa yttre handlingar, smittar sakta men säkert,
av sig mot det inre, och bättrar marginellt trygghet och
självkänsla. För man kan inte, och bör inte enligt mig,
försöka radera ut, komma förbi, eller ignorera ens sorger.
Det är oerhört kontraproduktivt, om man försöker finna ett
anständigt harmoniskt liv.

Så ... markera och gå vidare, känn sorgen och släpp den en stund,
känn på sorgen igen när det behövs. och släpp den igen.
Det är så livet är. Det innehåller även sorg. Att försöka rationalisera
bort den genom att ignorera den, är som att ignorera en del av dig själv,
en del av livet.

Skruttig gubbe mot strömmen

Jag må vara en skruttig gubbe, utanför samhällets
arbetsnormer, som "aldrig blev något"
Men jag blev "någon"... och med de förutsättningar som gavs mig
i min bli-lämnad-vind-för-våg-uppväxt i förorten,
så tar jag stolthet i det. Oavsett vad nyliberalisternas mall för
hur deras undersåtar ska jobba ihop deras förmögenheter,
ser ut.

Jag kommer aldrig bli som dom,
och det ... det tar jag stolthet i !
Och jag ÄR till stora delar som min morfar,
och DET.... DET tar jag stolthet i !!!




Men nu fortsätter livet, hörs och syns kanske !

BetraktarenPosted by tomas lundin Wed, September 12, 2018 14:43:20
...
Igår öppnade sig himlen bokstavligen,
och på det stora hela, sakta men säkert för mig bildligen.
Regnet gjorde mig till freds, och jag njöt av
att sitta inomhus och beskåda när vattnet
vi saknat, kom sent omsider.
Finns få saker som är så rogivande, som
regn mot fönsterbleck eller plåttak.

Vänskapsvandringar i livets periferi


Människor vandrar ut och in i ens liv,
och än fler går bara förbi våra liv, i utkanten.
Och de allra, allra flesta vet vi inte om att de existerar
och lever, långt bort i fjärran, annat än som en
obegriplig populationssiffra. Och ändå tycks så många av oss,
de allra flesta skulle jag säga, så styrda av vad dessa,
för oss osynliga människor tycker och tänker.


Så små, men ändå så stora i volym

Vi är alla så små i världen, men bär ändå omkring
på våra inre universum, var och en av oss,
som tycks oändliga att utforska, lära oss av,
och utvecklas som människor.

Riktiga människor... av själ och hjärta

Och då menar jag verkligen som människor.
Inte som mer eller mindre effektiva produktionsenheter,
inte som vilt jagande själar, efter "framgång" och
uppmärksamhet, för att uppnå en status de flesta
ändå inte blir lyckliga av.
Nej jag menar som människor, gentemot sig själv,
och gentemot andra människor.

Inte viktigt för våra beslutsfattande förtroendevalda ?


Nästintill INGET av det har behandlats eller diskuterats
i årets riksdagsval. Bara egenintressen, företag,
förklädd rasåtskillnad, hårdare straff, mindre solidaritet
och billigare bensin. Och det mesta av detta presenterat
med ord som ligger ganska långt ifrån verkligheten.

Så mycket att ta in.... så vi skiter i det viktiga


Människor ja ...
Det kan vara nog svårt att komma överens på
det lilla planet, lokalt, på arbetet, i föreningen,
i släkten, i äktenskapet... till din nästa.

Och så ska vi människor dessutom ta ställning till globala
frågor som vi inte har ork och tid att sätta oss in i.
Och då är de som "kräver" det av oss, är ofta människor
som har ekonomiska och sociala egenintressen,
och gör allt de förmår, med sanning, halvlögn och förbannad lögn,
för att ge dem makten att styra våra liv. Oavsett statlig,
kommunal, global., eller företagsnivå.

"Men MIN fyrhjuling, behöver ju bensin"


Efter regnet låg det pölar i "gröbbern" som varit uttorkat
gräsmatta, och i vissa fall till och med jord som torkat till
sprickor som i Afrika under torrperioder. Jag andades ut,
när regnet kom. Haleluja !
Men det är tydligen för stort och för svårt för gemene man
att greppa, detta med ens egna val och handlingar,
och hur det skapar den stundande och nuvarande
miljökatastrof vi alla vet om, men de flesta ändå skiter i,
för att tex bensinen kostar för mycket,
och medmänsklighet påstås kosta för mycket.

"Jag menar min fyrhjuling då, och mina två bilar, min utombordare och mina två utomlandssemestrar, är inte de viktigare än att böndernas gröda torkar ut, och de tvingas slå igen sin verksamhet ?"

Vackra pärlor på mitt fönster

Nu, medan jag fortskrider på mitt blogginlägg
har det börjat regna igen,
på mina nyputsade fönsterrutor.
Och det vackra pärlmönstret från dropparna
klär tillfälligt fönstret som diamanter,
likt glittrande stjärnor på himlavalvet.

Åt den galna maktkamp som nu råder i demokratins
namn, men i maktens tjänst, kan jag väldigt lite göra.
Jag kan lägga min röst, jag kan skriva mina ord,
som så få ändå läser, och än färre faktiskt bryr sig om.

Faktum är att jag aktivt med argumentation,
inte ens kan förändra en enda människa
i min omgivning. Det är nog stort att i vissa hänseenden
lyckas gradvis förändra sig själv, till att bli en mer trygg,
mer levande, human och solidarisk människa,
utan att behöva implodera i självutplåning i processen.

Endast mitt exempel, kan i någon liten grad, påverka någon
enstaka människa att följa sina drömmar.
Att hitta SIN trygghet, och att leva och låta leva,
mer humant och solidariskt,
om de så själva beslutar sig för det.
Men den påverkan är deras val, inte mitt.
Om något har bevisats i detta riksdagsval, så är det att
många skiter i det mesta utom sig själv.
Och även skiter i sanningen, när den slår dem i ansiktet,
som en reprimand.

När himlen så öppnar sig,

När himlen så öppnar sig,
så är det upp till oss att välsigna regnet när det kommer,
och solen när den värmer.
Eller förbanna dem, och förbli väderbittra.
När så ens inre universum finner ro,
är det bara att dela med sig av detta, eller
samla pengar på hög, och dö som en rik,
framgångsrik ensling utan mänskligt värde.

När så den behövande ber dig om din hjälp,
så är det upp till oss själva att fokusera på hudfärgen
på den behövande, eller på hennes hjärta, sårbarhet
och mänsklighet.

... men nu fortsätter livet

Mitt liv

hörs och syns kanske !




De politiska partierna enligt Tomas - utvärdering

BetraktarenPosted by tomas lundin Tue, September 11, 2018 08:34:48
...
Vänsterpartiet

Jonas Sjöstedt har onekligen lyft partiet från
ständig dvala vid 5% -sträcket, med sin lugna framtoning,
oerhört bra påläst i sakfrågor, samt att stå fast i sin
och partiets övertygelse när det börjar blåsa vindar som
många vänder kappan efter. Framgångar på kommunalt
plan, och på riksplanet.

Plus: Är det enda kvarvarande vänsteralternativet,
står upp för mänskliga värderingar, framför enskilda
kapitalisters.politikers och storföretagares särintressen.

Minus: Om än i liten utsträckning, så kunde inte ens
Jonas ignorera Metoo. Och han är bättre debattör än
retoriker.

Miljöpartiet

Ja vad ska man säga.
Ett parti som står upp för att rädda planeten i en tid
då hudfärg och låga bensinpriser är svenskens viktigaste
frågor på personligt och nationellt plan.
Det är ju dödsdömt ... tom trots att hela Sveriges skogar
brann i sommar, under en sommar som det var 30 grader
varmt och nästan inget regn, och massor av problem för bönder...
ni vet dom där "oviktiga" som producerar vår mat"
Jag ser fram emot MPs revansch.

Plus: Har inte fallit för populism, utan framhärdat
i den viktiga kampen för våt jord. För vad gör vi utan jord att bo på ?

Minus: har likt S dragits kraftigt åt höger, och kan
där för inte heller inte räkna med röda stödröster,
på det sätt KD får blåa.


Socialdemokraterna

Ja .... ett orienteringsmässigt vilset parti, som
vänder kappan efter dagens vindriktning för att
fiska röster i de grumligaste "gul-buna" och
"mörk-svart-blåa" vatten. En gång partiet som i långt större
utsträckning stod upp för arbetaren och de socialt och
ekonomiskt utsatta i samhället. Nu ett Röd-brun-blått parti
sliten och dragen åt alla håll, utan egna värderingar,
utan egna mål..... annat än regeringsmakten då.
Priset för sveket mot Sjukhusen blev stort, regionalt och
kommunalt, och smittade av sig på riksnivå.

Plus: De är trots allt inte lika mörkblå som moderaterna,
Och de har Margot Wallström !

Moderaterna


Den egentliga huvudfienden för ett solidariskt
homogent, miljömässigt hållbart samhälle med små
klyftor. Har utöver att de ständigt är och har varit
helt "blå"-ögda och uppe i det blå när det gäller
orsak och konsekvens-analys kring social utsatthet
sjukdom och dessa kopplingar... nu även klivit ordentligt
snett uti den bruna sörjan, efter listige räven Reinfeldt,
som lurade alla att tro att han var ett lamm.
Men Moderaterna går alltid att lita på... lita på att de ska
försämra för de som har minst, och förbättra för de som har
mest... "intet nytt på västfronten"

Minus: (har inte plats för allt dåligt på blogginlägget)

Plus: Ehh... Mmm ...Oooj ... blått är väl fint

Feministiskt Initiativ


Om jag förstår saken rött... eller jag menat rätt,
eller kanske tom "pink",
så har de nästan pulveriserats på riksdagsnivå.
Detta då trots ... eller ska vi tro pga Metoo:s framfart?
Skadeglad ? Jag ? ... nä faktiskt inte, men nöjd !
Allt F! är och har varit är vänsterpartiet i sakfrågor och
politik, men med arga, icke sansade nästan mans-hatiska
företrädare för partiet. Och det har tidigare dragit bort några procent
röda röster i riksdagen. Sedan ska sanningen att säga F!s
nedgång även förklarats med att de inte synts någonting i
media denna valrörelse nästan, vilket jag tror på mer än
deras egen förklaring att deras väljare ville rösta emot SD
och därför valde ett riksdagsparti.

Plus: Rött !
Minus: Hat !


Sverigedemokraterna


Utan Jimmie Åkesson, hade SD legat och kravlat
där de egentligen hör hemma, under riksdagsspärren.
För han är trots allt en lysande debattör, ur den aspekten
att han kan hålla masken, masken som döljer allt hat och all rasism
hans parti, hans egna åsikter egentligen vilar på.
hela SD-skeppet är byggt på lögner och missnöje, och kan inte flyta
utan att dessa underhålls. Och vad gäller missnöjet, är övriga
riksdagspartier medskyldiga till SD-skeppets flyt-förmåga,
Även om det är Jimmie som är deras pirat-kapten Barbossa,
Och små ynkliga rasister har byggt skeppet som nu många
"vanliga" svenskar hoppat på och seglar i bruna vatten med.
Fast de flesta har inte kollat ner i vattnet än.

Plus: I maktposition skulle de bli avslöjade även inför deras väljare

Minus: fega, odemokratiska ynkryggar till partiföreträdare,
och en hatiskt inhuman främlingsfientlig politik.
Vars riksdagsledamöter har högre brottsfrekvens än dem de
beskyller vara brottsbenägna.

Centerpartiet och Kristdemokraterna

Har båda vuxit pga av kaxiga vackra
kvinnliga partiledare, där ingen egentligen bryr sig om
vad som kommer ut ur munnen.

Liberalerna

Vad... vilka ?


Kommunal och landstingsval i Sollefteå och Västernorrland


Det positiva är väl att Vänstern har växt,
och SD inte växt i samma omfattning som i riket.
ALLT handlar här om sjukhusfrågan... ALLT !

Dessvärre har inte alla kunnat skilja på landsting
och kommun i valet. Även om jag aldrig varit någon
som förespråkar socialdemokratisk evighetsmonopol
på kommunalpolitiken, så har ändå kommunal-sossarna ju
inte svikit Sollefteå Sjukhus, men ändå blivit straffade
för vad Sossarna i Sundsvall ställt till med.

Centern har vuxit enormt i Sollefteå Kommun.
Och jag har faktiskt INGEN ANING om varför,
annat än missnöjet med Sossarna då.
Men C har växt mer än V... vilket åtminstone jag trodde var
det naturliga steget när S tar kliv högerut.
Eller så har de trott på skyltarna de satt ut
Om vård för hela Sverige
smiley





Kanske jag har hittat hem, i en vilsen värld

BetraktarenPosted by tomas lundin Mon, September 10, 2018 19:47:34
...
Ett liv ?

Har vi bara ett liv ?
Det finns en del som tyder på det faktiskt,
men ingen vet helt säkert ju.
Jonathan såg ju Nangiala,
och kristna ska väl till himlen...

En handling från mitt hjärta


Många pusselbitar faller sakta på plats,
saker som jag vetat om i hela mitt liv,
som varit en enda handling från mitt hjärta.
Men ändå känts långt, långt borta,
eftersom Tomas aldrig fick plats i hjärtat,
i tankarna... men nu... men nu.

Rätt okej

Nu när nästan hela mitt jag har hittat fram,
så bryr jag mig om mig själv också.
Jag antar att jag börjar acceptera den jag
är, och tycka att jag är rätt okej.
Jag ger inte längre mer än jag har att ge,
och tar bara emot något som verkligen är en gåva,
och inte ett dolt lån.

En plats att andas

Till Ingebjørg Bratland visa "Stål" på Spotify,
filosoferar jag nu ikväll med tända ljus, och en lägenhet
jag för första gången i mitt liv känner som hemma,
det vill säga trivsamt hemma. Inte bara en plats där
jag sover och duschar, utan även landar, andas, äter gott
och lever.

Acceptans och förväntningar


Mycket handlar om acceptans. Men att nå dit är
inte alla förunnat, om mig har det tagit ett halvt liv,
och kanske mer ändå. En del handlar om förväntningar,
och landa i vad man har, och förstå att jag inte behöver
massor med pengar för att må bra,
inte behöver saker.

Jag är Tomas


Jag är Tomas... svårare än så är det på ett vis inte.
Fast det tog sån tid att hitta hem.
"Hemma" är min hemkokta saft och sylt,
hembakade bullar, och städat för min egen skull.
Morgonrutinen med diskning, kaffe och gröt,
som bara tar en kvart att göra... ger mig frid och
en bra start på varje dag.
Jag känner mig inte inlåst i rutiner av det lilla,
som jag tidigare gjort... bara hemma.

Hemma

"Hemma" är min egengjorda och uppfunna björkhylla,
mina gitarrer och min musik. Men mest "hemma" sitter i
mitt hjärta ... i min själ.

Jag har till och med putsat fönster idag,
för min skull. Jag kände att jag ville det,
så jag gjorde det.

Kärleken är inte alltid sann

Jag hittade inte "hemma" hos någon annan,
som jag och miljoner längtar efter, att "hitta hem"
Kärleken är fortfarande det mysterium som
jag inte funnit fram till. Att leva med en kvinna,
och ändå bibehålla allt vad jag är, utan att förlora
mig i andras drömmar och önskan om vem de vill jag
ska vara.

Tills dess, om jag mot alla tänkbara odds
skulle hitta även dit, så har jag i alla fall hittat hem.
Allt för många älskar en idealbild när de träffar någon,
och försöker göra om, istället för att älska allt vad han är
... och det finns nog mycket att älska, för den som öppnar ögonen,
och öppnar hjärtat.

... jag har hittat hem,
men tillit har jag än att finna.

Next »